Bilder från höstens mässor

I höstas var jag iväg på Hälsomässan i Stockholm. Förutom Allt för Hälsan hölls tre andra mässor. Variationen vad gäller mässmontrarna skiljde sig mellan de olika mässorna. Bäst och mest kreativa var nog ändå vissa utställare på Allt för Hälsan-mässan.

Här finner ni ett urval av de montrarna jag lyckades fota. Det som verkade vara populärt var att skylta med produkterna i ett badkar. I alla fall när det handlade om duschtvål.

Det var, som sagt, fler mässor som jag var på. Dessvärre var det bara Hälsomässan som hade intressanta montrar som stack ut. Montrarna på de andra mässorna var mindre uppseendeväckande. På båtmässan stack Sjömanskårens moter ut lite med monterpersonal i sjömansoutfit.

Att söka jobb via sociala medier

Många säger att majoriteten av de som får jobbet får det tack vare kontakter. I dagens mediesamhälle där man kan skapa och upprätthålla mänger av ytliga kontakter borde man ha alla förutsättningar för att få ett jobb. Hur kommer framtidens rekrytering att se ut och vilka fördelar och nackdelar med sociala medier finns när man söker jobb?  

I fredags var jag på en lunchträff med Social Media Club Göteborg här i Göteborg. Temat var: Att söka jobb via sociala medier och intresset var stort. Rekord enligt arrangörerna. Jättekul att se hur stort intresset för sociala medier är. Eller så kanske det var ämnet i sig som lockade?

Min erfarenhet att få jobb via sociala medier är väldigt begränsat.Mina jobb har jag fått via Arbetsförmedlingen. Jag ser dock många fördelar med att söka jobb i sociala medier. Genom att delta på frukostseminarier, lunchföreläsningar, marknadsdagar och mingel, skapar man kontakter. Sociala medier är bra på att ta tillvara på dessa. Genom att bygga ut sitt nätverk och vara aktiv på LinkedIn och Twitter, kan man både få tips om jobb och tipsa andra. En annan fördel är att man kan presentera sig mer ingående genom olika sociala medier än via ett CV och personligt brev. Är man tillräckligt kreativ och duktig kan man även lägga ut arbetsprover på sin hemsida.

Tyvärr finns det även nackdelar med att finnas i olika sociala medier. En nackdel är risken att arbetsgivaren hittar något inlägg eller någon kommentar som gör att du inte får jobbet. Antingen det är något du själv skrivit eller om det är någon annan som skrivit och som kan kopplas ihop med dig. Att påverka den bild som visas av oss i sociala medier kan vara en svår balansgång. Så länge man är medveten om att allt man gör på nätet är publikt kan man styra sin bild till en viss gräns. Vad andra säger om dig är svårare att kontrollera och påverka. Som arbetsgivare borde man fokusera på vilken kompetens man har och vad man kan bidra till företaget. Andra uppfattningar bör göras vid en personlig intervju. Ett skrämmande exempel på hur illa det kan gå om fel information hittas av den potentiella arbetsgivaren. Chefen hade tagit del av en privat blogg.

Så länge man är sig själv, inser att man aldrig kan vara helt privat i sociala medier, och tänker på hur man agerar på nätet tror jag man inte kommer att ha några större svårigheter att hitta jobb via sociala medier. Med verktyg att utöka och underhålla våra kontaktnät, ökar våra chanser att få ett jobb.

Twitterfailure

Att skapa en kampanj på Twitter kan få förödande konsekvenser för företaget. Det Australiensiska flygbolaget Qantas har bittert fått erfara detta och nu senast är det McDonald´s som försökt men uppenbarligen misslyckats. Hur väl insatt är marknadsförarna i hur man kan använda Twitter som en marknadsföringskanal, hur riskabelt kan det vara och hur mycket bakgrundsresearch om företaget och omvärlden måste göras innan man drar igång en kampanj på Twitter?

Att använda Twitter till sin marknadsföring är ett risktagande som kan få förödande konsekvenser. När två stora företag som både McDonald´s och Qantas misslyckas borde man som marknadsförare bli mer noggrann i hu man väljer att marknadsföra sitt företag eller varumärke.Det varken McDonald´s eller Qantas verkar ha förstått är att man inte kan styra sina Twitterkampanj och få den effekt man själv vill ha. I fallet med Qantas skulle nog marknadsförarna gjort en SWOT-analys av företaget innan man drog igång kampanjen.  Händelser som sker inom företaget kan även de påverka kampanjerna. Qantaskampanjen har visat sig vara ett typexempel på hur man INTE ska gå tillväga för kampanjer i sociala medier. Några citat från experter har varit:

"Hindenburg of social media strategies."

 "Epic PR fail, excellent case study in corporate cultural tone deafness."

Bakgrunden till de misslyckade kampanjerna för Quantas (Reuters) och McDonald´s (DN) hittar du här.

Vi har alla olika åsikter om vad Twitter är och vad man ska ha det till. Att påstå att Twitter ska användas till det ena eller det andra går inte. Det är upp till varje användare hur de själva vill hantera Twitter. Det man kan konstatera dock, är att informationen på Twitter sprids som en löpeld och reaktionerna från followers inte nödvändigt behöver vara positiva.

Vad är det då som både McDonalds och Qantas gjort fel? Ja, rent spontant skulle jag säga att de helt enkelt inte räknat med att de skulle kunna få negativ respons på kampanjen. Istället för en lyckad reklamkampanj fick de öva i öppen kriskommunikation.

Som marknadsförare, oavsett beslutsrätt eller inte, måste vi våga lyfta på huvudet och tänka i ett utanförperspektiv. Vilken syn har omvärlden på företaget? Vad är det som händer inom företaget som kan påverka kampanjen? Har vi möjlighet att få negativ respons på kampanjen och hur hanterar vi den?

Sen kan man ju tänka ett varv till och fundera på vad som väcker reaktion och som får genomslagskraft även utanför de sociala medierna. Innebär en negativ reaktion att nyhetsförmedlingar rapporterar och är den uppmärksamheten värd mer än företagets anseende?

Twitter kan höja den smarta marknadsföraren till skyarna men likväl få den ovane att störta likt Hindenburg...

Skapa ett Facebookkonto - ett strategiskt val

Fenomenet Facebook växer lavinartat. Enligt färsk statistik når Facebook ut till drygt 4,5 miljoner svenskar. Ett fenomenalt verktyg att använda sig av, oavsett om du är privatperson, företag, organisation eller förening. Vad ska man tänka på innan man skapar ett konto för att ha nytta av Facebook?

Alla har vi våra åsikter om Facebook. En del vänner vägrar konsekvent att skaffa ett konto medan inbitna Facebookanvändare ständigt är uppkopplade. Jag var skeptisk till en början när jag blev inbjuden till nätverket. Som den nyfikna person jag är, registrerade jag mig ändå. Vad hade jag att förlora?

Med hjälp av Facebook har jag lyckats leta upp gamla klasskamrater och avlägsna släktingar. Samtidigt kan jag lättare hålla kontakt med gamla kursare och arbetskamrater än tidigare. När företag och organisationer kunde använda Facebook såg jag det som ytterligare en positiv aspekt att hålla sig uppdaterad inom områden jag är intresserad av.

Jag skrev i ett tidigare inlägg om Facebook och att många företag inte verkar förstå att det ligger en hel del jobb bakom beslutet att skapa en Facebook-sida. Utifrån den senaste statistiken om att Facebookanvändningen ökar, tänkte jag komma med några handfasta tips till vad man bör tänka på innan man skaffar ett Facebook-konto.

”Alla finns på Facebook. Klart vi också ska vara med!” Nja, riktigt så enkelt är det inte. Även om kunderna finns på Facebook är det ingen mening att upprätta ett konto om du inte tänker underhålla det. Hur ska du få folk att följa din sida om du inte har något att säga eller förmedla?

Ska ni ha ett konto, avsätt tid och resurser till att underhålla det!

Strategiskt upplägg av sidan
Innan ett företag lägger upp ett Facebook-konto måste man alltså ha tänkt igenom vad man vill uppnå och hur man ska hantera kontot. Ska man använda Facebook som en marknadsföringskanal måste man se till att få med det i marknadsplanen. Är syftet informationsspridning via främst envägskommunikation, kan det vara lämpligt att skriva hur man ska hantera Facebook och informationsspridningen i sin kommunikationsplan. Hur många ska kunna göra inlägg och vilka ska väljas ut?

Hur får man då en lyckad Facebook-sida? Ja, det beror på vad ni strävar efter. Ni måste helt enkelt sätta er ner och ställa er frågor som:

• Vill vi ha många fans som följer oss men som kanske inte är aktiva?
• Vill vi ha aktiva fans som kommenterar, delar vidare och gillar våra inlägg och vad krävs för att fansen ska bli aktiva?
• Vad vill vi kommunicera med vår sida? Är det information om någon specifik produkt eller tjänst? Har vi en stjärnprodukt vi vill satsa på? Vill vi skapa en ”snackis” kring produkten eller tjänsten?
• Vilka andra nyheter och information vill vi förmedla?
  

Det som avgör om en Facebooksida blir lyckad är helt enkelt upp till er själva och hur mycket bakgrundsarbete ni har lagt ner innan ni beslutar er för att skaffa ett konto och hur ni förvaltar det.

Ett exempel på hur man kan lyfta fram en stjärnprodukt är godisföretaget Bubs som har valt att skapa ett Facebook konto kring sin produkt Hallonskalle. Ett lösgodis med både hallon och lakritssmak formad som en döskalle.

Medlemmarna är aktiva på sidan vilket i sin tur sprids över Facebook. En sorts ”word-of-mouth” om man så vill. Genom att prata gott om en produkt, eller "gilla" sidor, ger man företaget positiv reklam utan att de behöver lägga särskilt mycket tid eller pengar.

Mer information kring Facebook-statistik hittar du på Facebookskolan.se

Titta gärna på de toppsidorna som listas på statistiksidan hur de arbetar. Du kanske snappar upp något ni kan använda er av på er sida?

Den undermedvetna kommunikationen

Vi människor är snabba på att bedöma människor utifrån yttre attribut men det är inte alltid vi själva är medvetna om det. Våra förutfattade meningarna om människor tar vi med oss och genomsyrar vår kommunikation. Konflikter och missförstånd uppstår lätt. Som kommunikatör bör man vara medveten om dessa psykologiska aspekter när man kommunicerar med människor.

Förra veckan var jag som sagt på Kunskapsdagarna. Föreläsningen som, på pappret, verkade mest intressant var den som handlade om de 7 kommunikationssynderna. Retorikern Gabrielle Salander höll den föreläsningen. Med utgångspunkt ur psykologin listade hon 7 klassiska fel man gör när man kommunicerar. Dessa kommunikationssynder hon pratar om kan man använda generellt i all kommunikation man gör när man träffar och interagerar med människor. Utifrån dessa punkter tror jag att man kan förbättra sig i sin yrkesroll och därmed bli en bättre kommunikatör.

1. Döma & nedvärdera – Man sätter en negativ stämpel på personer som fungerar som ett filter. Kommunikationen man har med den personen baseras på den stämpel man gett personen.
2. Vara vag och diffus – Inte är tydlig med VAD som ska göras. Man har inte tänkt igenom VAD man vill, VARFÖR man vill det och HUR man ska gå tillväga för att genomföra uppgiften. Just frågan HUR är viktig men glöms lätt bort. Vet man HUR man ska genomföra något är man mer benägen att göra det.
3. Hinta och pika – Att förmedla en negativ känsla på ett indirekt sätt. Vi människor har en tendens att antingen fly eller gå in i kampen. Att hinta och pika är något mitt emellan dessa två. Man vill framföra sitt missnöje men man vill eller vågar inte förolämpa någon öppet och ta konflikten.
4. Att skylla ifrån sig – En klassiker som de flesta säkert har använt sig av. Istället för att skylla ifrån sig bör man fundera på hur man ska göra för att det inte ska hända igen. Och självklart, BE OM URSÄKT när du har tabbat det.
5. Klaga och gnälla – Man påpekar det uppenbara utan att presentera lösningen. Personer som klagar kan man vända till en resurs. De som gnäller är fantastiska personer att bolla idéer med för de upptäcker direkt alla fel och brister i de idéer du lägger fram. Det bästa är väl om någon inom organisationen påpekar felen innan produkten, tjänsten, eller vad det nu kan vara, släpps till allmänheten?
6. Tankeläsa – Man läser in och tolkar saker, som kroppsspråk, tal och beteende. Exempelvis om en person inte ser dig i ögonen kan du tolka det som att personen är ointresserad av vad du säger. I verkligheten kan det vara för att personen är nervös. Ett leende betyder inte alltid att personen är glad heller. Alla tolkningar du gör skapar känslor. Utifrån dessa känslor kan falska anklagelser uppstå. Att gissa fel utifrån sina egna tolkningar är riskfyllt och konflikter kan lätt uppstå. Här är det viktigt att stanna upp och fundera på VILKA BEVIS du har som stödjer dina tolkningar.
7. Skicka dubbla budskap – Man säger en sak men gör en annan. Man vet inte vad man vill.

Vilken av dessa bör man tänka på mest som kommunikatör? Alla skulle jag vilja säga. Som kommunikatör kommer du att befinna dig i olika situationer som kräver kommunikation i någon form. Oavsett om du sitter framför datorn och skriver texter, står på en scen och presenterar något eller nätverkar och träffar människor.

Våga ha ett öppet sinne!

Det sociala företaget – framgång i en ny tid

Mängden av sociala verktyg för att nå ut översköljer marknaden. Vilket av alla sociala medier som passar företagen varierar. Att använda och hantera de olika verktygen kan i framtiden kanske vara skillnaden mellan att vinna eller försvinna för företag. Att snabbt kunna bemöta kritik på nätet blir allt viktigare för att vårda och stärka varumärket.

I veckan var jag på några seminarier som arrangerades av Kunskapsdagarna. Jag tycker det är jättekul att få komma iväg från jobbet och lära mig mer om intressanta saker som jag kan ha nytta av i mitt yrkesliv. Ett av seminarierna jag gick på handlade om hur företag använder sig av sociala medier och varför vissa blir framgångsrikare än andra på detta.

Peter Baeza från IHM Business School i Göeborg, föreläste om hur företag kan använda sig av sociala medier på ett effektivt sätt. Konkreta förslag på hur företag hanterat kritik i sociala medier togs också upp.

De företag som lyckas använda sig av sociala medier, oavsett vilket det är, kan identifieras ha ett par egenskaper som gör de så framgångsrika med dessa verktyg i sin verksamhet. Man måste vara ifrågasättande genom att ställa frågor som "Varför?". Att vara närvarande i sociala medier och nätverka är en annan egenskap. Givetvis måste man även våga experimentera med de verktyg som finns för att se om de passar det egna företag. Istället för att forma sig efter verktyget ser man till att verktyget formas efter företaget.

Ett exempel som lyftes var arrangörerna bakom Dreamforce, ett Cloud Computing Indystry Event för IT-folk där mängder av människor från hela världen deltog. Istället för att deltagarna åkte till eventet, deltog, lyssnade på föredrag och sedan åkte hem, hade man skapat en social arena på hemsidan. Här kunde deltagarna gå in långt innan evenemanget startade och söka upp andra personer med liknande intressen och föra intressanta diskussioner. En del bestämde även träff under eventdagarna. Hur svårt hade det varit att träffa rätt personer och föra dialoger med dessa om inte möjlighet att kommunicera innan eventet funnits? Under eventdagar har man inte den tid eller möjlighet att mingla runt och försöka träffa den där personen som du skulle kunna ha mycket utbyte med. Med 10 000-tals deltagare torde det vara som att försöka hitta en nål i en höstack...

I det här fallet lever eventet vidare även efter att besökarna åkt hem. Man kan prata om eventet, följa upp föredrag, diskutera gemensamma ämnen och vårda de kontakter man fått under eventet.

Just den här biten speglar de fördelar man kan ha av sociala medier. Tänk vilken fantastisk snackis eventet blir och vad mycket gratisreklam man får!

Bakåtsträvarna
Företag som är motsträviga till att verka på internet riskerar att förlora mycket, både förtroendekapital och ett skadat varumärke. Ett exempel på företag som, till en början inte alls var intresserad av att finnas i sociala medier på nätet, är datortillverkaren Dell. Deras policy var att aldrig uttala sig om saker som sades på internet. De som fick göra det var ett fåtal utvalda chefer. Begreppet "Dell hell" myntades 2005 när teknikbloggaren Jeff Jarvis hade problem med sin Dell-dator och inte fick tag i kundtjänst. Givetvis bloggade han om det och hans kritik fick stor genomslagskraft. Med den policy Dell hade då vägrade de helt enkelt att bemöta kritiken som uppstod, svårigheten att få supporthjälp. Ett år senare lyckades en person ta kort när en Dell-dator började brinna på grund av ett trasigt batteri. (Nu var det ett annat företag som tillverkade batteriet men det satt i en Dell-dator.) Nyheten spreds och hamnade som en toppnyhet på tv-nyheterna. Inte heller nu valde Dell att kommentera ärendet via sociala medier. Hur många representanter från Dell ser du i detta inslag...?

Tre år senare, 2009 rankades Dell som det näst bästa företaget när det gällde engagemanget i sociala medier. Vad hade hänt? Jo, Dells VD hade helt enkelt ifrågasatt företagets tidigare policy. ”Varför hjälper vi inte bloggare med supportfrågor?” En enkel fråga från en högt uppsatt chef räckte för att företaget skulle vända och se sociala meider som något positivt som de kunde använda sig av. Här funderade Dell helt enkelt på vilka sociala medier de kunde använda sig av för att nå ut till sina kunder. Idag twittar kundtjänst med kunderna och är aktiv i flera andra sociala nätverk.

Alla företag kanske inte MÅSTE finnas i olika sociala medier. I det lilla företaget kanske det räcker att ha en hemsida och mail. Det viktigaste är att undersöka vilka FÖRDELAR man som företag kan ha av de sociala medierna samt undersöka om det pratas om företaget och i så fall i vilka kanaler? Att finnas i sociala nätverk som Twitter och Facebook för att ”alla andra gör det” är helt meningslöst. Vet du inte hur du ska hantera verktyget eller har resurser avsatta till det, LÅT BLI! Vänta tills tiden är mogen för dig och ditt företag.

Tillgänglighet på webben – hur anpassad är din hemsida?

Att bygga hemsidor och fylla med text och bild har blivit allt lättare med åren. Att försöka sticka ut och konkurrera om surfarna med den flashigaste, mest lättnavigerade och överskådliga hemsidan blir allt vanligare. Hur många stannar upp och reflekterar över om alla verkligen kan ta del av just DIN hemsida? Hur tillgänglig är din webbplats utifrån de funktionshindrades perspektiv?

Vi har kommit långt fram vad gäller webbutvecklingen. Min första hemsida tog drygt 3 månader att göra och den byggde jag enbart med HTML-koder utan någon som helst erfarenhet av internet. Det var innan publiceringsverktygen fanns och det var lite knivigare att få till en snygg sida, med alla funktioner man ville ha. I dag går det snabbare och är mycket lättare att skapa hemsidor med alla publiceringsverktyg som finns att tillgå. Småföretagen har ytterligare en arena att marknadsföra sig på och det är lättare att ta del av information från statliga och kommunala myndigheter.

Att arbeta inom den offentliga sektorn ställer höga krav som webbredaktör. Man behöver veta vad tillgänglighet på webben innebär. Då menar jag inte i första hand struktur och grafiken på webbplatsen som visar hur användarvänlig en sida är, även om den spelar in. Nu pratar jag att anpassa en webbplats så personer med någon form av funktionsnedsättning ska kunna navigera runt och ta del av det som publiceras på webbplatsen.

För drygt två år sedan var jag på ett seminarium om tillgänglighet på webben utifrån universitet/högskoleperspektivet. Seminariet arrangerades av etu AB där vi fick en inblick i hur en synskadad person navigerar runt på webbplatser. Förutom det fick vi även tips på vad man bör tänka på när man skriver texter. Allt från att undvika VERSALER och kursiv stil i texter, att komma ihåg att skriva beskrivande texter till bilder och att informera när länkar öppnas upp i nytt fönster till att tänka på struktur, och navigering på sidorna. Allt det här visste jag sedan tidigare i och med mina tidigare erfarenheter och utbildningar.

Vad jag däremot inte visste och som jag tog med mig var hur synskadade navigerar runt på sidan och vikten av att rubriker måste kodas som rubriker. Nu är jag inte helt säker på att det jag skriver är helt korrekt, de bygger från minnen skapade 2009... Om det är någon som läser och anser att jag är helt ute och cyklar får ni gärna rätta mig.

Om man ska förklara hur synskadade navigerar runt på sidan måste man gå in på HTML-nivå. Jag kommer bara att förklara vikten av att koda rubriker rätt, men själva principen är densamma, tror jag. Rubriker måste vara kodade på ett visst sätt för att de program som synskadade använder för att navigera runt på webbplatser ska kunna hitta och identifiera rubriker. Med ett publiceringsverktyg behöver man inte tänka på kodningen, den läggs till automatiskt när du väljer vilken rubrik du vill använda dig av, huvudrubrik, underrubrik, styckerubrik osv. När du kommer till en sida scannar du automatiskt över sidan och läser rubrikerna. En synskadad har inte samma möjlighet. Vill man att programmet ska läsa upp rubrikerna fungerar det inte om rubrikerna är exempelvis fetmarkerade. Man kan heller inte välja att hoppa till ett specifikt stycke utan tvingas att läsa uppifrån och ner utan att veta vad texten handlar om. Tänk vad jobbigt det skulle vara att läsa en text utan att ha scannat av den först!

Många företag, kommuner, organisationer och landsting har kommit långt fram i utvecklingen av tillgängliga hemsidor. Jättebra tycker jag! Men hur ser det ut bland de privata aktörerna? Är deras sidor tillgängliga för funktionshindrade eller stängs de ute helt från den privata marknaden?

" Funktionshindrade är ingen specifik målgrupp, de finns i alla målgrupper!"

Frågan är hur tillgänglig den här sidan är.... :-P

Tips

För dig som vill läsa mer om tillgänglighet på webben:

http://www.handisam.se/

http://www.eutveckling.se/riktlinjer/webb

Hur får man en användarvänlig hemsida? Ja, det kanske jag tar upp längre fram…